Nya rapporter visar att korruptionen ökar både i Sverige och globalt, ett problem som påverkar oss alla. Företag kan drabbas hårt och korruption hindrar handel och ekonomisk tillväxt. Men det finns sätt att kämpa mot korruption och samtidigt hitta nya affärsmöjligheter.I denna intervju presenterar Louise Nilsson insikter och strategier som företag kan använda för att effektivt hantera korruptionsrisker och främja en etisk företagskultur.
Om Louise Nilsson
Louise Nilsson, verksamhetsledare på Doing Good och människorättsvetare, har tidigare utfört demokratistärkande arbete i Ukraina. I år delar hon med sig av sin expertis genom föreläsningar om anti-korruption.
Louise Nilsson ger svar på fem nyckelfrågor
Hur kan företag identifiera och hantera potentiella korruptionsrisker i sin verksamhet, särskilt med tanke på den ökande trenden av korruption globalt och även i Sverige?
För att effektivt identifiera och hantera korruptionsrisker bör företag först genomföra detaljerade riskanalyser för att förstå specifika riskområden inom sin verksamhet. Det är viktigt att implementera robusta interna kontroller och övervakningssystem som kan upptäcka och förhindra korrupta beteenden. Företag bör också regelbundet utbilda sina anställda i anti-korruptionspolicyer och säkerställa att dessa policyer efterlevs. Det är dessutom fundamentalt att skapa en företagskultur där transparens värderas högt och där anställda uppmuntras att rapportera misstänkta aktiviteter utan rädsla för negativa konsekvenser.
Vad ser du som de mest påtagliga riskerna och konsekvenserna för ett företag som inte aktivt arbetar med anti-korruptionsåtgärder?
– De mest påtagliga riskerna för företag som försummar anti-korruptionsåtgärder inkluderar betydande ekonomiska förluster, rättsliga påföljder och en allvarlig skada på företagets anseende. Korruption underminerar grundläggande affärsetik och kan försämra relationer med såväl partners som kunder. På lång sikt kan detta även påverka företagets möjligheter att expandera och vara verksamt på globala marknader, då korruption ofta leder till ökad skärskådning och reglering från myndigheters och andra institutioners sida.
Vilka konkreta steg kan företag ta för att skapa en stark och hållbar etisk kultur internt, och hur kan detta bidra till att förebygga korruption?
– För att etablera en hållbar etisk kultur bör företag tydligt definiera och kommunicera sina etiska riktlinjer och värderingar till alla anställda, det kan göras via att företaget upprättar och delar en antikorruptionspolicy med anställda. Det är även viktigt att införa mekanismer för intern rapportering där anställda kan rapportera om oegentligheter på ett säkert och anonymt sätt.
– Regelbunden utbildning om etik och korruptionsbekämpning är essentiell för att säkerställa förståelse och engagemang hos personalen. Genom att investera i dessa aspekter skapar företaget inte bara en kultur av integritet och transparens utan bygger också ett starkare varumärke och en mer motståndskraftig organisation. Företaget stärker också sig gentemot ogrundade anklagelser om korruption från konkurrenter och skyddar sig både ekonomiskt och i fråga om sitt rykte från associationer med korrupta leverantörer.
Kan du dela med dig av några specifika erfarenheter från ditt arbete med mänskliga rättigheter i Ukraina och hur dessa erfarenheter har format din syn på korruption och etik inom affärsvärlden?
– Med min bakgrund och erfarenhet har jag sett hur korruption eroderar samhällets förtroende och skapar ojämlikheter där ekonomiskt priviligierade grupper erhåller orättvisa fördelar. För att identifiera och hantera korruptionsrisker är det viktigt att företag implementerar omfattande övervakningssystem som inte bara spårar transaktioner utan även bedömer den bredare sociala påverkan av deras affärsbeslut. Företag måste också överväga de mänskliga rättigheternas perspektiv i deras anti-korruptionsstrategier. Detta inkluderar att skydda visselblåsare och stödja människorättsförsvarare inom och utanför organisationen.
Kan du dela med dig av framgångsrika strategier eller projekt från din tid i Ukraina som kan användas som inspiration för företag som strävar efter att främja mänskliga rättigheter och bekämpa korruption?
– I Ukraina och hos CCL var arbetet för transparens riktat gentemot regeringen och civilsamhället snarare än den privata sektorn. Exempelvis genom projektet OZON som engagerar volontärer från civilsamhället att övervaka säkerheten vid demonstrationer och politikers agerande. Utgångspunkten att agera i enlighet med The Sunflower Declaration och Resolution 53/144, som syftar till internationellt stöd och skydd för människorättsförsvarare, kan appliceras i företag också.
– En särskild strategi som visat sig effektiv är skapandet av transparenta och tillgängliga rapporteringssystem där anställda känner sig säkra på att rapportera misstänkt och tydligt lagbrytande aktivitet. Ibland går dessa rapporter direkt till civilsamhälles organisationer enbart eller parallellt med rapportering till företaget den anställde arbetar för för att säkerställa att den anställde inte tystas internt.
Doing Good stöttar genom utbildningen för företag i höst den privata sektorn att implementera system där visselblåsare kan lita på att deras anmälningar tas på allvar och hanteras konfidentiellt och professionellt, vilket är essentiellt för att bygga en kultur av integritet och öppenhet.
Dessa erfarenheter och projekt från både Center for Civil Liberties och Doing Good illustrerar vikten av att angripa problemet från flera vinklar – lagstiftning, samhällsengagemang och interna företagspolicies – för att skapa en mer robust struktur mot korruption och för att främja mänskliga rättigheter på alla nivåer i samhället. Företag kan dra nytta av dessa insikter för att inte bara skydda sig själva utan också för att bidra till en bredare social förändring.